MSDS eller SDS? Skillnader och lagkrav för säkerhetsdatablad

Vad skiljer MSDS från SDS och varför fasades det gamla formatet ut? Lär dig gällande lagkrav enligt REACH och vad du måste kräva av leverantören.

Begreppen MSDS och SDS används ofta synonymt på arbetsplatser och lager runt om i landet. Trots att många fortfarande slentrianmässigt efterfrågar ett "MSDS" från kemikalieleverantörer är termen formellt förlegad inom EU.

Att använda felaktiga eller inaktuella säkerhetsdatablad är inte bara en administrativ brist, utan innebär direkta risker för personalens hälsa och kan leda till sanktionsavgifter från Arbetsmiljöverket. Här går vi igenom skillnaden, bakgrunden till formatbytet och vad du i praktiken måste kräva av dina leverantörer.

Vad är skillnaden mellan MSDS och SDS?

Kortfattat är SDS den moderna, globalt harmoniserade och juridiskt bindande efterföljaren till MSDS.

När EU implementerade GHS genom CLP-förordningen (EG nr 1272/2008) och uppdaterade bilaga II till REACH (EG nr 1907/2006) togs bokstaven "M" bort för att markera övergången till ett enhetligt, globalt system.

Varför ändrades formatet?

Innan SDS standardiserades skapade internationell kemikaliehandel allvarliga säkerhetsrisker. Ett ämne som klassades som giftigt i ett land kunde betraktas som ofarligt i ett annat på grund av skilda tröskelvärden och testmetoder. Dessutom saknade MSDS ofta standardiserade råd för skyddsåtgärder och första hjälpen.

Förändringen genomfördes för att uppnå tre huvudsakliga mål:

  1. Enhetlig farokommunikation: Standardiserade piktogram, signalord ("Fara" eller "Varning") samt specificerade faroangivelser (H-fraser) och skyddsangivelser (P-fraser) ersatte godtyckliga textbeskrivningar.
  2. Strukturerad information: Räddningstjänst, skyddsombud och användare hittar alltid akut information (brandsläckning, första hjälpen, utsläppsåtgärder) i samma avsnitt oavsett tillverkare.
  3. Koppling till riskbedömning: SDS enligt REACH integrerar exponeringsscenarier för ämnen som tillverkas eller importeras i volymer över 10 ton per år (så kallade eSDS eller utökade säkerhetsdatablad).

Säkerhetsdatabladets 16 obligatoriska avsnitt

Ett giltigt säkerhetsdatablad inom EU måste alltid innehålla följande 16 rubriker i exakt denna ordning:

  1. Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget
  2. Farliga egenskaper (CLP-klassificering och märkning)
  3. Sammansättning/information om beståndsdelar
  4. Åtgärder vid första hjälpen
  5. Brandbekämpningsåtgärder
  6. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp
  7. Hantering och lagring
  8. Begränsning av exponeringen/personligt skydd (inklusive svenska gränsvärden)
  9. Fysikaliska och kemiska egenskaper
  10. Stabilitet och reaktivitet
  11. Toxikologisk information
  12. Ekologisk information
  13. Avfallshantering
  14. Transportinformation (ADR/RID/IMDG)
  15. Gällande föreskrifter
  16. Annan information

Krav enligt svensk lagstiftning och Arbetsmiljöverket

I Sverige kontrolleras hanteringen av kemiska produkter främst av Arbetsmiljöverket och Kemikalieinspektionen. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19) gäller följande minimikrav för arbetsgivare:

Checklista: Vad du ska kräva av leverantören

När du köper in kemiska produkter bör du kontrollera följande innan produkten tas i bruk:

Om leverantören inte levererar ett korrekt säkerhetsdatablad kostnadsfritt vid den första leveransen bryter de mot artikel 31 i REACH-förordningen.

FAQ: Vanliga frågor om MSDS och SDS

Är det olagligt att använda ett MSDS idag?

Ja, om du använder ett äldre MSDS som underlag för din kemikaliehantering och riskbedömning uppfyller du inte kraven i REACH och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Dokumentet måste vara ett SDS uppdaterat enligt gällande EU-krav.

Måste säkerhetsdatabladet alltid vara på svenska?

Ja. Enligt REACH artikel 31(5) ska säkerhetsdatabladet tillhandahållas på det officiella språket i den medlemsstat där ämnet eller blandningen släpps ut på marknaden. För användning i Sverige krävs svenska.

Hur ofta måste ett säkerhetsdatablad uppdateras?

Ett SDS har inget fast bäst-före-datum, men leverantören är enligt lag skyldig att uppdatera det utan dröjsmål så snart ny faroinformation, nya gränsvärden eller restriktioner tillkommer. Som tumregel bör du kontrollera dina blad mot leverantören vartannat till vart tredje år.

Vad är skillnaden mellan ett SDS och ett utökat säkerhetsdatablad (eSDS)?

Ett utökat säkerhetsdatablad (eSDS) innehåller exponeringsscenarier som bilagor. Dessa scenarier beskriver specifika operativa förhållanden och riskhanteringsåtgärder för identifierade användningsområden av ämnet längs hela leverantörskedjan.

More guides