Kemisk riskbedömning steg för steg med säkerhetsdatablad

Lär dig genomföra en kemisk riskbedömning steg för steg med säkerhetsdatabladet som grund, helt i enlighet med Arbetsmiljöverkets krav.

Alla verksamheter som hanterar farliga kemiska produkter är enligt lag skyldiga att genomföra kemiska riskbedömningar. I Sverige regleras detta framför allt av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker samt EU-förordningarna REACH och CLP.

Säkerhetsdatabladet (SDB) är det viktigaste underlaget för att förstå produktens farliga egenskaper. Men att enbart samla in säkerhetsdatablad och sätta dem i en pärm räcker inte – databladet är inte en riskbedömning i sig. Här går vi igenom hur du omvandlar informationen i säkerhetsdatabladet till en praktisk och lagenlig kemisk riskbedömning på arbetsplatsen.

Förberedelse: Granska säkerhetsdatabladets kvalitet

Innan du påbörjar riskbedömningen måste du säkerställa att underlaget är tillförlitligt:

• Språk: Säkerhetsdatabladet måste vara på svenska för produkter som säljs och används i Sverige.
• Aktualitet: Kontrollera revisionsdatumet. Databladet ska vara uppdaterat enligt REACH bilaga II (ändringsförordning EU 2020/878).
• Struktur: Databladet ska bestå av 16 obligatoriska avsnitt. Saknas avsnitt eller om fälten är ofullständigt ifyllda bör du begära ett nytt från leverantören.

Steg för steg: Från säkerhetsdatablad till riskbedömning

Steg 1: Identifiera farorna (Avsnitt 2 och 3)

Börja med att undersöka produktens faroklassificering i avsnitt 2:

• Vilka faroangivelser (H-angivelser) och faropiktogram finns? De visar om produkten är brandfarlig, frätande, akut toxisk eller miljöfarlig.
• Kontrollera om produkten omfattas av särskilda restriktioner, till exempel om den innehåller CMR-ämnen (cancerframkallande, mutagena eller reproduktionsstörande) eller allergiframkallande ämnen (härdplaster, diisocyanater).
• I avsnitt 3 ser du ingående farliga komponenter och deras koncentrationer.

Steg 2: Kartlägg den faktiska exponeringen

Säkerhetsdatabladet beskriver ämnets inneboende faror, men risken beror på hur produkten används i er specifika verksamhet. Besvara följande frågor:

• Mängd och frekvens: Används några droppar per månad eller tiotals liter dagligen?
• Hanteringsmetod: Sprutas produkten (aerosoler/dimma), penslas den eller hälls den i öppna bad? Upphettas produkten så att ångbildningen ökar?
• Exponeringsvägar: Finns risk för inandning, hudkontakt eller stänk i ögonen?
• Personer som berörs: Är det enbart operatören eller exponeras även personer i intilliggande utrymmen?

Steg 3: Kontrollera gränsvärden och skyddsåtgärder (Avsnitt 8)

I avsnitt 8 anges hygieniska gränsvärden (nivågränsvärden och takgränsvärden) enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Här hittar du även råd om teknisk ventilation och personlig skyddsutrustning (PPE):

• Kontrollera att er ventilation (punktutsug, dragskåp) är anpassad för de ämnen som hanteras.
• Vid val av skyddshandskar: undersök vilket handskmaterial (t.ex. nitril, butylgummi) och vilken genombrottstid som rekommenderas. En standardhandske skyddar inte mot alla lösningsmedel.
• Vid behov av andningsskydd: kontrollera vilken filtertyp som krävs (partikelfilter P3, gasfilter A, B, E eller K).

Steg 4: Värdera risken och tillämpa STOP-principen

Sätt samman informationen om faran och exponeringen för att bedöma om den befintliga hanteringen är säker eller om åtgärder krävs. Åtgärder ska väljas enligt prioriteringsordningen (STOP-principen):

1. S - Substitution: Kan produkten bytas ut mot ett mindre farligt alternativ eller vattenbaserad lösning?
2. T - Tekniska åtgärder: Kapsla in processen, installera punktutsug eller automatisera doseringen.
3. O - Organisatoriska åtgärder: Minska antalet exponerade personer, begränsa hanteringstiden och säkerställ god städning och avfallshantering.
4. P - Personlig skyddsutrustning: Används som sista barriär när tekniska åtgärder inte räcker till.

Steg 5: Dokumentera och upprätta hanteringsinstruktioner

Enligt Arbetsmiljöverket ska riskbedömningen alltid dokumenteras skriftligt. Dokumentationen ska innehålla:

• Vilka produkter som bedömts och var de används.
• Identifierade risker vid normal drift, underhåll, spill och olyckor.
• Beslutade åtgärder, vem som ansvarar för dem och när de ska vara genomförda.
• Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner som finns lättillgängliga för arbetstagarna på arbetsplatsen.

Checklista för riskbedömningen

• [ ] Giltigt säkerhetsdatablad på svenska finns tillgängligt för alla berörda.
• [ ] Produkten är införd i verksamhetens kemikalieförteckning.
• [ ] H- och P-angivelser har analyserats i relation till arbetsmomentet.
• [ ] Exponering via inandning, hud och ögon har kartlagts.
• [ ] Tekniska skydd (t.ex. punktutsug) fungerar och kontrolleras regelbundet.
• [ ] Rätt typ av skyddshandskar och andningsskydd är specificerade och inköpta.
• [ ] Rutiner för spill, brand och första hjälpen är kända av personalen (avsnitt 4–6).
• [ ] Skriftliga hanteringsinstruktioner finns anslagna där produkten hanteras.

Vanliga frågor om kemisk riskbedömning

Måste alla kemikalier riskbedömas?

Ja, alla kemiska produkter som är märkta med faropiktogram eller klassificerade som farliga ska riskbedömas innan de tas i bruk. Även ofarliga produkter som kan bilda farliga ämnen vid användning (t.ex. svetsrök, slipdamm eller termisk nedbrytning) måste bedömas.

Hur ofta ska en kemisk riskbedömning uppdateras?

Riskbedömningen ska uppdateras regelbundet samt omedelbart om förutsättningarna ändras. Det gäller exempelvis om produkten byter receptur, om säkerhetsdatabladet uppdateras med ny faroinformation, vid förändrade arbetsmetoder eller om tillbud eller olyckor inträffar.

Räcker leverantörens säkerhetsdatablad som riskbedömning?

Nej. Säkerhetsdatabladet beskriver produktens allmänna egenskaper och risker i standardiserade sammanhang. Det tar inte hänsyn till er lokala ventilation, hur mycket ni använder, hur nära operatören står eller vilka andra kemikalier som hanteras i samma lokal.

Vad är skillnaden mellan ett säkerhetsdatablad och en hanteringsinstruktion?

Ett säkerhetsdatablad är ett omfattande tekniskt dokument från tillverkaren på 16 avsnitt. En hanteringsinstruktion (eller skyddsblad) är ett internt, lättläst dokument baserat på er riskbedömning, som sammanfattar exakt hur den anställde ska arbeta säkert med produkten i den specifika arbetsmiljön.